VERKSAMHETSBERÄTTELSE ÅR 2002 ( 020315-030321)

Styrelsen har under det gångna året bestått av följande ordinarie styrelsemedlemmar,
Diana Segerstedt ordförande, Luleå
Vivan Johanson vice ordförande, Umeå
Britta Persson sekreterare, Lund
Kristina Örn kassör, Örebro
Eva Thurnell ledamot, Stockholm
Gun Austrin ledamot, Linköping
May Svensson ledamot, Göteborg
Gunilla André, suppleant, Stockholm.

Enligt stadgarna skall styrelsen bestå av ordförande och åtta ledamöter samt tre suppleanter. Två ordinarie ledamotsplatser samt två suppleantplatser vakanshölls då valberedningen inte lyckats hitta fler kandidater.

Revisorer, Margareta Smith och Ulla Andersson, båda Stockholm.

Valberedningen har bestått av Ann-Marie Edling och Marie Lindgren, Karlskrona samt Marit Duna Stockholm.

Möten och telefonsammanträden
Under det gångna verksamhetsåret har styrelsemöten hållits 020316 i Stockholm, i Umeå 020914 samt i Stockholm 030111. Telefonsammanträden har hållits vid sju tillfällen 020405, 020517, 020613, 020823, 021004, 021115 samt 021206.

Hemsidan
Föreningen har en hemsida www.bupq.org Gå gärna in och läs om vår verksamhet. Där kan du till exempel ta ut ansökningsblankett för auktorisationsansökan.

Yttranden och uttalanden
Föreningen har yttrat sig över patientjournallagen, lämnat synpunkter i ett delprojekt psykisk ohälsa, Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd angående assisterad befruktning, yttrat oss i massmedia angående trycket på barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige, samt skrivit under ett öppet brev angående situationen för asylsökande barn i Sverige.

• Patientjournallagen

  Till registrator på socialdepartementet har Föreningen yttrat sig över Patientjournallagen - en översyn med förslag till författningsändringar.

  I förslagen till författningsändringar under punkt 2§5 framkommer vilka som har skyldighet att föra journal, och där finns inte kuratorerna nämnda då vi inte har legitimation.

  Yttrandet citeras:

  ”Med tanke på att vi socionomer/kuratorer är en mycket viktig ickemedicinsk yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården, som tillför en psykosocial kompetens med helhetsperspektiv som ett komplement till den medicinska kunskapen, anser vi det olyckligt/förödande att vi inte finns med i lagtexten. Socionomer/kuratorer arbetar oftast i team och bidrar med sin specifika kompetens social kunskap, lagstiftning samt har ett synsätt som innebär ett helhetsperspektiv. Vi socionomer har en särställning inom hälso- och sjukvården. I många olika utredningar, SOU betänkanden som t.ex. SOU 1998:31 ”Det gäller livet” samt SOU 2001:72 ”Barnmisshandel- Att förebygga och åtgärda” påtalas bristerna vad gäller den psykosociala kompetensen och dessutom framhålls vikten av av att höja den psykosociala kompetensen. Vi anser att patientjournallagen genom att tydligt skriva in skyldighet för socionomer/kuratorer att föra journal, medverkar till att förstärka och höja medvetenheten och vikten av psykosociala aspekter inom hälso- och sjukvården.”

• Termer och begrepp

  ”Med anledning av att regeringen uppdragit åt Socialstyrelsen att se på fyra olika delar inom hälso- och sjukvården har vi yttrat oss över delprojektet Psykisk ohälsa. Vi påtalar att ”då vårdens insatser för den enskilde patienten skall kunna följas genom hela sjukvårdsorganisationen och över huvudmannaskapsgränser är det ytterst angeläget att patienten redan från början blir bedömd i hela sitt sociala sammanhang. Det är socionomen både inom hälso- och sjukvården och den kommunala verksamheten som har denna specifika (psykosociala) kompetens. Som en konsekvens av detta är det nödvändigt att delprojektet tar med begreppet psykosocial behandling i sitt arbete.”

  ”Att se patienten i hela sitt sociala sammanhang minskar risken för dubbelarbete, ökad medikalisering, ökat lidande samt ökade samhällskostnader”.

• Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om assisterad befruktning.

  Akademikerförbundet SSR har ombetts lämna synpunkter på Socialstyrelsens förslag till allmänna råd om assisterad befruktning.

  Förslaget innebär bland annat att samma givare får ge upphov till maximalt sex barn. Det innebär även att barnet får rätt till sitt genetiska ursprung.

  I egenskap av ledamot i Yrkesrådet och som socionom inom barnpsykiatrin har Diana Segerstedt till SSR påtalat sina funderingar kring förslaget. Det saknas en konsekvensanalys för hur det blir för de barnen. Hur blir det för donatorns eventuella familj om barn som blivit till genom mannens spermier eller kvinnans ägg, uppsöks av det befruktade barnet? Hur blir det för ett sådant barn om föräldrarna avlider eller blir svårt sjuka och kvar finns donatorn och barnet söker upp och vill ha kontakt med eller bli del av donatorns familj få det ju faktiskt finns biologiska band?

• Tidningarnas Telegrambyrå, NK (Norrbottens Kuriren) och NSD (Norrländska Socialdemokraterna)

  I en artikel 020627 på Dagens Nyheters debattsida påtalade Barnombudsmannen Lena Nyberg att trycket på barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige har ökat kraftigt och väntetiderna har blivit längre och längre. BO nämnde att det kan ta upp till två år att få komma till PBU.

  Utifrån hennes uttalanden kontaktade Tidningarnas Telegrambyrå, NK och NSD undertecknad. Sammanfattningsvis gavs stöd till BO om de långa väntetiderna men att det varierar utifrån vad för behov av hjälp barn- och ungdomar har. Många patienter får komma akut eller blir prioriterade och får då komma till PBU inom en till två veckor. Väntetiderna är dock oacceptabelt långa och i t.ex. Norrbotten, Luleå-Boden PBU har remisserna fördubblats under den senaste 10-årsperioden och antalet besök har ökat med 170 procent.

  Undertecknad instämde med BO i bilden att den psykiatriska vården alltid har varit lägre prioriterad än kroppssjukvården, samt att basnivåerna måste få tillbaka och utöka sina resurser med till exempel skolkuratorer och skolpsykologer inom skolan, för att i tid kunna gå in med olika insatser.

• Öppet brev angående situationen för asylsökande barn i Sverige

Föreningen ställde sig i februari 2003, bakom ett öppet brev till Migrationsminister Jan O Karlsson, Integrationsminister Mona Sahlin, Socialminister Lars Engqvist samt Barn- och Familjeminister Berit Andnor, angående situationen för asylsökande barn i Sverige. Initiativet väcktes i samband med en konferens anordnad av Allmänna barnhuset december 2002. Barnpsykiatriska föreningen, Psykologförbundet, Akademikerförbundet SSR, ett trettiotal verksamhetsföreträdare inom BUP i Sverige står även bakom skrivningen.

Yrkesrådet för socionomer inom hälso- och sjukvården, för SSR medlemmar.
Rådet har nu funnits i 2 år och styrelseledamöterna är utvalda på personliga mandat. Arbetet är intressant med höga ambitioner och målsättning om

• fler socionomer i hälso- sjukvården
• kompetensutveckling
• kunskapsutbyte
• skapa debatt om det psykosociala arbetets betydelse

Under en arbetsvecka hösten 2002 i Nice utarbetade rådet tillsammans med Titt Fränkel SSR en modell för kompetens- och karriärutveckling för socionomer inom hälso- och sjukvården. Dokumentet är antaget av SSR:s Förbundsstyrelse december 2002 och kommer att kunna användas av socionomer inom hälso- och sjukvården som stöd i diskussioner om socionomens yrkesroll, karriärutvecklingsmöjligheter samt ge en fingervisning om lönekriterier vid löneförhandlingar.

Auktorisationer
Under verksamhetsåret 2002 har sex auktorisationer utfärdats. Sammantaget finns nu 99 auktoriserade barnpsykiatriska kuratorer.

Årsmötet
Föreläsning på detta årsmöte handlar om en speciell behandlingsmetod, Samleksterapi som Helena Lefterow och Gunilla André beskrev för oss. Tidigare föreläsningar i samband med årsmöten har handlat om ”Hjärnstress och psykbryt”, Maggie Miller 2002, och om ”Forskning samt verksamma metoder” som Kjell Hansson redogjorde för 2001 samt om ”Socialt arbete utifrån ett förebyggande perspektiv” som Kari Killén och Karin Linden talade på föreningens 30 års jubileum i Göteborg 2000.

Framtidstankar
I tidigare verksamhetsberättelser har pekats på vår roll som behandlare med risker som utbrändhet med mera i vårt komplexa och snabba föränderliga samhälle. En kompetenshöjning inom socionomutbildningen har nämnts med möjlighet för socionomer inom hälso- och sjukvården att erhålla legitimation. Nu måste vi även lyfta fram löneutvecklingen för socionomer som trots individuell lönesättning, kompetensutveckling i form av vidareutbildningar inte renderar i någon större löneutveckling. SACO har nyligen genomfört en ny undersökning där kvinnolönerna har ökat med 0,3 procent sedan 10 år i jämförelse med männen och fortsätter det i denna takt kommer det att ta 60 år innan vi fått en lön i paritet med män. De grupper som lyfts fram är bland annat, kuratorer, socialsekreterare, och sjukgymnaster. En ökning av 10procent kvinnor inom ett yrke ger 4procent lägre lön, enligt statistik från SACO. Ska vår nya och strängare jämställdhetslag från 2001 genom prövningar i olika lönemål kunna hjälpa till att förändra löneutvecklingen för oss i kvinnodominerade yrken? Kära kollegor vi har alla ett ansvar att ta emot socionompraktikanter, dela med oss av vår stora kunskapsbank, öppna, stäng inte vägar för blivande socionomer ty då kan de bli en grupp som blir mindre och så småningom försvinner från teamet inom barnpsykiatrin.

Massmedia har under 2002 uppmärksammat barns utsatta situation med långa väntetider till barn- och ungdomspsykiatrin. Socialstyrelsen har i sin kunskapsöversikt av ”ADHD hos barn och vuxna” 2002, lyft fram det som skett inom skolans område. De anser att ADHD inte enbart är ett individ eller familjeproblem utan bör också uppfattas och bemötas som ett folkhälsoproblem. Att stora insatser måste göras inom skolan för att bättre möta dessa barns behov och öka deras möjligheter till adekvat utbildning trots deras svårigheter. Socialstyrelsen lyfter vidare fram att förändringar i skolan med krav på självständigt arbete med stort eget ansvar för eget lärande, arbete i grupp, projektarbete, årskullsblandade elever, stora grupper samt minskad lärartäthet med mindre möjlighet att få individuellt stöd, medför att ADHD idag utgör ett betydligt större handikapp än för några tiotal år sedan. Det finns risk att barnen blir problemen - inte skolan som borde se det som sin utmaning att ha en sådan differentierad skolgång så att skolan passar alla barn och förhindrar utslagning. Vad blir barnpsykiatrins roll när barnen slås ut på grund av basnivåns/skolans förändringar? Vart är barnpsykiatriskt arbete på väg? Tyngre problematik, ökad kunskap om olika behandlingsinsatser, behov av att snabbt se effekter, banar det väg för snabbare insatser i form av mediciner? Finns det risk för att mediciner blir ett alternativ istället för samtal?

Barnmisshandelsanmälningarna ökade under 2002 till 7000. Det är en ökning med ca 700 jämfört med året innan. Massmedia har bland annat skrivit om en 6 veckor gammal baby, ett 3,5 årigt barn som misshandlats av familjemedlemmar. Allmänheten har reagerat starkt mot det låga straff mannen fick vad gäller misshandeln mot 3,5 åringen. Justitieministern konstaterar att lagstiftningen möjliggör strängare straff så någon lagändring kommer inte att komma till stånd. Hovrätten skärpte straffet till 5år. Högsta domstolen kommer att prova ärendet på nytt.. Svea hovrätt har i ett annat uppmärksammat mål dömt en far till 14 års fängelse för våldtäkter och övergrepp mot sin dotter. Tingsrätten hade tidigare dömt till 10 års fängelse. Bris redovisar för 2002 en ökning av telefonsamtal där flickor berättar att de utsatts för sexuella övergrepp. Hur många av dem som går till anmälningar till socialtjänsten, till utredningar, till fällande domar samt behandlingar vore intressant att veta!

Slutligen- hur skall föreningen fortsätta sitt arbete? Finns önskemål om att återuppta kursveckorna för utbildning och stöd i just professionen som barnpsykiatrisk kurator?

För Föreningen Barnpsykiatriska Kuratorer

Diana Segerstedt